Aker	Åker
Alegast	Skrikig unge
Annatrûten	Andfådd
Antererater	Nervös, upprörd
Aschar	Skojar, skämtar
Bakbû	Han kunde inte komma, han fick lämna bakbû
Bala	Tjôta           skräna; bräka? Et får, som fiker (dvs. löper) vildt och balar	eg bräker som får el. get.
Beduskader	Full	Dusk = dimma, gråväder
Bjuen	"Han brle bjuen på gök,dä töckern ä så illa gött."	Indoeuropeiskt
Bli varsen	Få reda på	gem. germ. ex Eng aware
Bliga	Glana glo	gammalt nordiskt ord
Bläfta	Vifta
Bolle	Burk	eg skål jfr eng bowl
Brasmafluga	Harskrank    som man tydligen använde som agn vid Braxenfiske	Brasma = Braxen
Burne	Brand
Buskablyger	Ho ä ente buskablyger.
Bûûs	Småskräp Dä älektriska saget bûûsar ner 'då chuven	eg. agnar, halm
Bûûshulk	En person som bara brûtar på      Holk: nedsättande beteckning för man	ex.    Tig, din tjocka hålk!
Brôta	Väsnas
Brôta på	Vara oförsiktig eller hänsynslös
Brôte	inte bråte, skräp utan det där man sätter drag i på sjöbotten
Burla	Stor mängd el tung börda
Bösta	Banka
Changserater	Förfallen	Franska
Chikanera	Förolämpa, skämma ut ngn.
Chûven	Sjuttsingen, Djävulen (Den skrämmande från rädsla; i uttr. ha skuv, vara rädd)	Från lågtyskan?
Darren	Grannen	??????
Dûsaknûten	Trött och dåsig	Dusa = sova lätt, slumra
Dûver	Duger
Däka	Jänta            sv. dial. (Västergötl., Hall., Smål., Blek)	nyisl. dækja = lättfärdig kvinna
Däven	Avslagen, dåsig                         däfven af konjak (1911)	eg. fuktig, dimmig
Exter	dumheter	Av okänt ursprung
Extimera	Anamma, ta till vara, uppskatta. "Han extimera inte dum goe feskbulla"	Franska
Fara	"Gack inte i fara" = Gå inte i plogfåran.
Fecka	Fecka tyg eller fecka in metreven.     syftande på rörelsen	Germanskt: ty Ficken eng. fuck
Feckbûûs	Småskräp, ludd, eller småpengar djupast ner fickan	boss eg. agnar, halm
Feppla	Fumla	gammalt nordiskt ord
Fjölahûve	fjöl = sittbräde, träskiva, stolpe    således >  fjölahûve=träskalle	Gemensamt indoeuropeiskt.
Flâsa	Flamma upp, brinna häftigt	besl. med eng. flash
Flane	Fjant	πλαν?σϑαι finns även i greiskan
Flott	Fästingar	Allmänt i Norge, gammalt nordiskt
Flång nyer	Helt ny	????
Floge	Vattenpöl                   floa: flöda över	eng. flow, flood
Flärp	Remända el. dyl.                  liten utstickande lapp	?
Fläta te	Slå någon i ansiktet med öppen handflata ?
Fracker	Bra    Den ä inte fracker             fsv. frakker,  isl. frakkr, modig, rask;	Ren fornsvenska
Frlöttnöckel	Skiftnyckel.
Fräker	Besk. Åkerfräken (E. arvense), som ibland ingår i örtteer och hälsokost är inte så irriterande.	från fräken ?
Futtig	Taskig    bildat efter skällsordet hundsfott med bet. yttre könsdelar hos hynda ?
Fåglanek	Julkärve	Fornnordiskt
Färle	Sjå    Han hade sånt färle mä all ve'n sum skulle hoggas	ur: vara i färd med =syssla med
Förburlater	Bärande en myckenhet av bördor, dvs inga fria händer.
Förgjort	Dä va la förgjort d.v.s förbannat
Förveten	Mycket starkt nyfiken	Fornsvenska  forvitin
Gack	Imperativform av Gå
Gack sta å se etter	Gack sta å se etter äss dä vulnat te sek. Se efter om det blivit bättre.
Glana	Bliga glo	allm. skand. besläktat med glo
Gliser	Blänker ?   Han hafwer wisserligen blifwit af Solens Glys sniöblind.   (1679)	Nordiskt
Glömmen	Glömsk En börjar bli gammel å glämmen
Gohällier	Glad och trevlig	Held Da No  lycka etc
Grant	Ja hugar inte så grant  Jag minns inte så noga	fsv. grander, fin, tunn, nogrann
Grisker	Ettrig	Germanskt ord
Gömma	Spara.	Ursprunglig betydelse
Gôr-	Förstärkningsprefix ex: Gôrarger          (min taska war  aff penningar gåår full. 1573)	Bildat ur gorr = skit, orenhet
Gôra	Gegga ? Du behöver la inet gôra i't	Bildat ur gorr = skit, orenhet
Hera	Vingla i berusat tillstånd.	Gammalt ord för yrsel
Hopalägg	Knytkalas
Hôsch	Överraskat utropsom; Kors i jisse namn !
Hûga	Komma ihåg	fsv. koma i hugh
Hulj	djup hålighet i botten av en bäck   "Dä står e gädda i hulja"	diupa hölljer och gryfter 1723
Hånger	Snål. Dum va så hångsna att dum tröste knappt skita!       Andeligh hunger är wärre än lekamlig
Hällar	Lutar	Gemensamt Germ. ord för luta
Hälta	Hälften "Hälta vore nock"	Urgermanskt
Hämmar sek	"Dä hämmar sek" Det slår tillbaka
Häpar	"Dä häparla ente" Det är väl inte brått med det   (Västergötl.): häpet, brådt, brådskande),
Härla inte på	Svar på "Hur ä't ?" ung. Jo tack bra.
I hasera	Hack i häl
I jons	Nyss	fornskandinaviskt  i adhans
Illavûrlen	Allmänt felaktig, konstig. #1 Ja känner me illavurlen, brlirla sjuker. #2 Dä va en illavurlen jävla frlöttnöckel.
Jorpär	Potatis
Jumlar	Ganska svagt kraftord: Sjuttsingen !	Jumala Finska för Gud.
Jäkschla	Kindtand, Oxel-tand	Norska jæksel,
Kalufs	Hufvudhår, frisyr	Kalott + rufs?
Karier	Stolt, uppblåst förmer    Han va så karier för den nye bilen
Klôdde	Liten person
Klöker	Svag	ren fornsvenska = svag
Kôdd-håll	Manligt påträngande sexuellt behov
Kneckedeck	Konstig, udda person el. mentalt handikappad person.	på kneken  till knäa, knäckt
Knô	Trängas
Knoget	Jobbet
Komma plats	Få plats  Ho va så feter, ho kom inte plats i soffa.
Koxa	Glo	fornskandinaviskt
Krakamarker	Oländig skogsmark?   Krake = krokigt, klent träd el dyl.	fornnordiskt
Krappt	Trångt	gammalt germanskt
Kreker	Plommon                  kan ursprungligen haft betydelsen "Grekiska plommon"
Kröser, Krösamos	Lingon, Lingonsylt.
Kudång	Kondom              χορδ?   någonting tillverkat av tarm
Kungavalver	Spindelnät i takanten runt taklisten
Kulta	Kålrot	ngt som kan rulla
Kväller	Kvällsmat.
Kôvet	Kvavt eg kvävande	Indoeuropeiskt
Kättla, Kättling	Kattfödsel, kattunge	åld. avledning av katt
Ladder	Tofflor     i norrland kan det vara nån slags pjäxor
Lajer	Elak	nor. lei, isl. leiðr vederstygglig
Lajs	Längtar "Ja lajs efter mor"	gem. indoeuropesikt
Lev	Brödlev, utdöingshotad, limpa har tagit över      lever i engelskans loaf
Leabruten	Ledbruten
Lealöser	Utan stadga. Han hade la svimmat å, han va helt lealöser.
Lir	"Ja lir'n inte" - Jag tål honom inte           En Profet varder icke liden i sitt fädernesland.
Lusarepa	Kam
Lôten	Erotiskt upphetsad	bildning till luta som i böjelse
Lôahuve	Ludet huvud = ängsull oklippt, långhårig  Mijn brodher Esau är ludhin, och iagh släter 1541
Lôahätta	Stickad luva
Lättaktier	Lättsam
Lögn	Det är lögn = det är omöjligt      Lygens. Han kunde inte vrida låset varken git eller dit.
Löx	Se Lögn
Majer	Oförskämda miner och åtbörder
Makklit	Bekvämt, enkelt, i sakta mak       något som göres långsamt. besl. eng make ty, machen,  sv urmakare
Masigt	Långsamt                   Skyr man ej för en ökad naturnjutning en masig omväg i sommarvärmen, bör man .. taga vägen om Öxnevalla.  STF 1911  !!!!	mas, trög, lat människa   av ovisst urspr;
Mjölstut	Bakverk från Torestorp
Mulja	Tugga, frossa, "Han mulja i sek alle feskbulla"	Bildn. till mala
Mörsinga, Mörsa	Skymningen, Kura skymning
Môôs	Mossa, Könshår
Norsig	Överlägsen, dryg	Bildn till ringaktad fisk: Nors
Nöckar	Nyttjar, Använder
Nötta te	Bra till, tjäna till
Oggleronk	Vidrig vätska
Onner	"Ja har e onner tå" = Min tå smärtar
Palla	Stjäla frukt ur någons fruktträd
Paltastake	Paraply
Palter	Kläder trasor
Peppla	ex Regndroppar på tältduk
Pepplingar	Mygglarver, småfisk
Pessetoffler	Tofflor med korksula och andningshål, företrädesvis bruna.
Pimpa	Gnälla	Finns i Tyskan
Pjunk, Pjunka	Pjosk
Plôser	Plommon
Pojda	Pina
Pulver	Huvudverkstablett. Ta ett pulver um du har ont i hûvet, Pajk !
Putevar	Örngott
Pärer	Potatis
Rahänt	Det geck rahänt Vi hade flyt (ursäkta idrottsuttrycket)
Rajjs	Kaffet ä te rajjs - Kaffet är klart - (till reds ?)
Raka	Räfsa
Ralleklöva	Grisklövar
Rallemôren	Annandag jul, då man åt ralleklöva.
Rart	"Dä ska la va rart" Det ska väl vara lite märkvärdigt.
Rugglig	Skrovlig, ojämns
Ruschla på	Skynda sig
Rumme	Utrymme Ja måste röja unnan så ja får lite rumme.
Rûset	Kyligt
Råkar	Hittar vägen
Rälier	Ful
Saktfärdier	Långsam
Sammer	Oskarp TV-bilden ä sammer
Schacker	Utmattad, kraftlös  Ja va schacker e heler veeka ätter dändäringa magasjuka !
Schaneter	Tokig
Schlervier	Ostyrig, slafsig ?
Seckla	Dregla. Va den ongen secklar, fårla tänner ?        eg. sippra fram förmodl. identiskt med	förleden i Seglora
Sekken	Vilken
Sevier	Långsam, trög
Sjåve	Fjant
Skallvarsen	Rädd för höga ljud
Skerne	Skillnad
Skinnärling	Liten oidentifierad fisk
Skonk	Farstu
Skråen	Fanen                Skråpuk  mask el skräckfigur     skrå = skinn    puke = djävul
Skråle	Avskjälpningsplats
Skräpper	Skryter
Skumt	Mörkt   " Dä va så skumt i skonken att ja trövde på katten."
Skumögder	Svårt att läsa i dåligt ljus på äldre dar
Skällt	Skällt kaffe - svagt kaffe
Slervier	Lealös ?
Slunndier	Slug, skärpt
Smala	Tjôta,låta som Smale = Småboskap (får o. getter)    Åtta nööt, Een häst, och Några Styken Smahle.(1688)
Smuler	Hal, slemmig ? Trôv inte på den smule stenen / Skoaknallen va smuler i käften.	eg.Smur, dvs Smord (med Smör)    (eng. smear)
Smäcka	Ljuga      besl. med.smäcka ihop = slarvbygga, improvisera	Smäcka, smacka ljudhärmande
Snarle	Snopp, korv	Besläktat med Snöre och Snara ?
Snärjigt	Mö't å göra
Speta	Nåt långt, smalt och spetsigt ?	Beläktat med Spett,Spjut,Spik
Spuna	98cc Lättviktare      Spån - beteckning för ngt (litet o.) värdelöst
Stagad	Berusad Han va bra stagater.      sannol. urspr. med tanke på stel gång o. d	Staga - stötta
Streta	Streta me inte, du kör ju på sum en gres i en pôse !!
Stretigt	Mö't å göra
Stöcker	Stänker
Stuppla	Snubbla
Sturt	På sturt = omedelbart
Sugel	Sovel                                        Eng Sowl = anything eaten with bread	Gemensamt germanskt
Sûlaröra	"Ja tappa äggena i gölvet, dä brle e jävla sularöra"
Suligt	Dä ä sulit på väga, dä äla dags å sätta på nabbadäckena.
Surkla	Slurpande sugljud
Summa	Vissa
Synd åt	Synd om   Dä ä syn åt'en, han kan inte hjälpa't
Syten	Äcklad, rädd för ruskväder e.t.c.
Syter för	Drar sig för
Sytligt	Otäckt, äckligt. Gack å tvätta de, din sytling !
Sätta e rova	Falla omkull, ramla
Särer	Ovanlig individ, olik
Sâring	Son
Söera	Fåren
Taja	Masturbera
Takebarn	Adoptivbarn
Talle	Vidhängande klibbig smutsklump ex. i håret   ur ett gammalt ord för gödsel	Gotl tad = gödsel
Tappla	Slå siffrorna på telefonen          vidröra med fingrarna; sannol. ljudhärmande	Identiskt med eng. tap
Teress	Kaffet ä te rajjs - Kaffet är klart  -  (Till reds)
Tjurda	Marbouttal: Kölden
Tocka dek	Flytta dig	Uråldrigt  þoka , flytta (på ngt),
Tramla	Tumma
Tråer	Påflugen, Efterhängsen                            Danska Trå = enveten, ivrig	fornsv. thrar  envis
Trösta	"Ja tröster inte mä't"   Jag skäms för att göra det.                   trösta sig ut
Trôva	Kliva            Trôv inte på den smule stenen !
Trulig	Trumpen	Trol. från Trut
Truls	Hopvirat hår, fäst i nacken
Trödig	Tråkig, långrandig	från trada: stå och stampa
Tvesôvla	Ha både ost och smör på brödet
Tyken	Uppstudsig, Näsvis
Ullhare	Textilarbetare
Urren	Småfrusen, nymornad
Ute för	Råkat ut för. Va har du vôrt ute för, sum du haltar ?
Valhänter	Fumlig, fepplig, ohändig
Vangla	Vanka
Varsker	Uppmärksam
Vart	Varmt  "Va va'rt dä vôrt i ve'ka"    Så varmt det har varit i veckan !
Vasier	Rufsig oordnad "Vasa inte te garnnöstat !"
Vurle	Ordning "Feck du nârn vurle på'n ?"
Vresier	Argsint
Åpen	girig, glupsk
Ännavänna	Vända ngt helt om
Ögenaböj	Ögonblickligen
Öfsa	Takkant
Öx	Yxa  Har du e vasser öx ?	Fornsvenska öx
Tebakers	Åter till huvudmenyn
Top